inte för att klaga

Eller kanske just därför. Det är ett skönt kaos hemma hos oss just nu. Köket är upp och ner, vi har ingen diskmaskin och det måst jag säga att jag verkligen saknar. Lyfter på hatten till alla ni som inte har en diskmaskin. Jessus vilken tid det tar att diska allt. Idag skall det komma någon gubbe eller gumma från försäkringen och kolla på köket. Sen ska det väl förhoppningsvis börja klarna vad som skall hända. Borde hinna städa undan lite i köket också, men alltså det tar så jäkligt länge. Är redan helt less på situationen och det har gått 2 dagar, giv mig styrka!

detta är dagens filis..

Gårdagens diskussion:

Jag: Alltså hur länge kommer det ta innan vi har ett kök igen?

Anton: Tja beror lite på, men kanske två månader.

Jag: 2 månader?

Jag: FAN, hur ska vi ens kunna fira jul här hemma? Vår första jul i vårt eget hus.

Anton: Men de kanske går på lite mindre tid också, lugna ner dig nu. Jul kan vi fira var som helst.

Jag: hmm..joo

Jag i ett nötskal, sitter redan och grinar över att vi inte kan fira julen hemma. Och fast vi skulle vara  klara till julen så hinner jag inte jul pynta i köket. Jag tar problem och stress över allt möjligt. I början tänkte jag bara att vi får fixa köket, men då det började gå upp för mig att vi inte kommer att vara klara om bara någon vecka så känns det ännu mer surt!! Som tur har jag min fina Anton som tröstar och peppar. Det är nog tack vare att han hålls lugn som vi kommer att komma igenom detta med förståndet i behåll.