"gammo"

Igår på eftermiddagen var vi och hälsade på min gamlafammo. Hon är hela 95 år gammal men ännu helt klar i knoppen. Gammal och trött är hon men ännu med i gamet om man säger som så. Det är så konstigt med gammo på något vis. Hon har ju varit gammal i hela mitt liv. Men ändå så var hon ju bara lite på 70 då jag föddes. Vilket betyder att hon ju inte alls var speciellt gammal då ännu. Kul att hälsa på henne i alla fall, även om jag är för feg för att åka själv. Faster var alltså med. Inte vet jag egentligen varför jag tycker det skulle vara lite obekvämt att fara ensam, men ja jag tycker nu det bara. Jag har ju halvt problem att ens komma mig iväg till min egna mommo och moffa. 

Trist att det skall vara så svårt att komma sig iväg och hälsa på gamlingar, jag menar man ser ju i ögonen på den hur mycket dom uppskattar att man kommer. Speciellt då man kommer med barn. Ett häftigt ögonblick var då gammo och Saga tittade på varandra. Livet blev med ens så tydligt. Livet så som det är "meningen". Man föds, växer upp, lever, blir gammal och sen tillslut dör man. På något konstigt vis kändes det så himla fint, båda ändarna i familjen såg på varandra <3 Blir alldeles varm i kroppen nu då jag tänker tillbaka. Önskar att jag skulle ha fångat det på bild, men det var jag för långsam för att göra.