nej tack!

en sak som man blir väldigt medveten om då man försöker att inte äta något ohälsosamt, är hur ofta man blir bjuden på något. En bulle här, ett kex där och kanske en pajbit där. Det är ju så otroligt trist att tacka nej, samtidigt som man, speciellt i början, bara måste göra det. Man kan ju liksom inte unna sig en bit kaka dag 2. För då slutar det snabbt med att man unnar sig än det ena och än det andra helga tiden. Så tänker jag idag i alla fall. Så även fast kakan som det bjöds på idag såg helt GUDOMLIGT god ut så tog jag inte. Drack min släta kaffekopp och kände mig duktig. Det är ju inte så svårt att inte ta, men man känner sig ju så otrevlig. Liksom att det inte skulle duga eller något, och så är det ju inte. Jobbigast blir det ju om någon bakat något enkom för en själv, DÅ blir det dragkamp mellan 2 olika samveten.

Nu handlar det ju inte om att jag aldrig mera skall kunna unna mig en bit kaka, men en helt vanlig tisdag behöver jag inte äta kaka. Inte just nu i alla fall. Måste komma ihåg att meddela alla som jag skall på kaffe till, haha helt som att jag nu så ofta ens är bjuden till någon på kaffe som inte nudå läser min blogg, att jag inte vill ha annat än kaffe med en skvätt mjölk till.

Har ni några tips på hur man sådär på ett fint sätt kan tacka nej. Eller är det rude att göra de? Är det bättre att äta en liten bit och bara se glad ut? Tell me!