" näääää, inte ännu! Jag vill sova mera "

I morse då väckarklockan (jojo telefonen alltså, har inte någon skild väckarklocka. Har någon det nuförtiden månne?) började pipa ville jag bara slänga ut den genom fönstret, dra täcker över huvudet och somna om. Kändes riktigt motigt att släpa sig upp från sängen, med våld trycka i sig frukost och byta om till träningskläderna. Men jag hade ju bestämt mig, och så hade vi bestämt träff med Lelle. Så det var bara att BITA IHOP, dra på sig skorna och traska iväg till bilen. Väl i bilen satte jag musiken på hösta volym och DÄR började fiilisen stiga lite igen. Med låten "fan va bra!" dånande från högtalarna styrde jag sedan iväg mot gymmet, via Lelle.

Dagens pass var först 50 min pump, följt av 30 min HIIT (högintensiv intervallträning) och tillslut 30 min Roller. Alla pass var roliga och speciellt HIITen var riktigt svettig, som vanligt alltså. Men jag har lite problems med den där sista 30 minuters passet. Roller, man använder sig alltså av en "foam roller", en såndän "KORV" som finns på de flesta gymmen skulle jag tro, och rullar den sen över olika muskelgrupper. Det gör så in i helsikes ont (vilket indikerar att det verkligen behövs..) och jag hinner bli lite uttråkad innan det är klart. Jag är ju van att det ska vara FART, SVETT och FLÅS på gymmet. Lider säkert av någon lindrig form av koncentrationsstörning, för jag KAN INTE bara ligga där och tänka på ingenting. Kommer på en massa "viktiga" saker som jag kunde säga till Lelle t.ex. eller så börjar jag tänka på helt någo annat och glömmer bort att t.ex. byta sida. Efter ett tag började jag snegla på vad Lelle höll på med och det slutade med att vi småfnittrade mer eller mindre de sista 15 minuterna. Hoppas att vi intre störde någon annan, HÄRREGUD ändå, vi är ju liksom inte 12 år längre! Skärpning till nästa vecka, då SKA jag bara kolla ner i mattan och inte röra en min. Borde börja träna yoga, tror att det skulle vara riktigt BRA för mig.

 Hur som helst är det riktigt skönt att börja lördagen med träning (skönt nu då det är över, då jag duscha och ätit lunch alltså!), nu är jag ju liksom klar för idag och har HELA eftermiddagen och kvällen på mig att göra annat. Vad det blir får vi ännu se, inga stora planer för dagen har vi ÄNNU i alla fall.

Ibland behövs en extra morot

Redan igår på kvällen bestämde jag att det får bli styrketräning idag på morgonen, har slarvat lite med den de senaste veckorna så nu ska jag vara lite extra duktig igen (minst två pass i veckan!). Dessutom har jag lite problem med att gå och tvätta håret om jag inte tränat, känns liksom rätt så onödigt. Nu har jag ju sällan det problemet eftersom jag tränar så ofta, och alltid tvättar håret efter träning. Men just idag t.ex. då vi skall ut på kvällen *hurra!* så tvättar jag ju nog håret oberoende. Känns bättre att jag då tränat på samma gång, två flugor i en smäll! (Det är tydligen rätt så jobbigt att tvätta håret enligt mig, och JO egentligen är det ju nog det..det tar en hiskeligt lång tid. Ni vet stackars mig med mitt långa tjocka hår, inga sympatier?!? nehe int då!)

 Man ska inte styrketräna på tom mage så därför började dagen helt som vanligt, med frulle. Då jag satt där i matbordet och slevade in kvarg (ja ja jag var lat och orkade inte koka gröt, ni vet det är ju så tungt..) kände jag hur jag blev lite lat, "ska jag faktiskt orka släpa mig till gymmet nu ren? kanske jag väntar till efter maten? eller så gör jag det i morgon?" (jodå ibland är också jag lat, tro det eller ej. Speciellt då det kommer till att träna ensam..). Ett super tips om man känner sig lite små slö är att försöka få sällskap, för då KAN du inte backa ur längre. Såg att Lelle var online på FB och skickade snabbt och frågade om hon joinar. Och efter lite funderande, först for hon t.ex. offline då jag frågade och ja bara, "okej nå kiitos liksom, svara nu ändå och dissa mig inte!" så blev det så! 

 HURRA! 

Nu är jag taggad igen.

I morgon gäller det!

Ja så har dessa veckor rusat förbi och även om det kändes som en EEEEEVIGHET tills nästa möte, då sist jag träffade Linda, så har det gått så snabbt. I morgon är det dags igen, och som vanligt är jag lite nervös. Är alltid lite nervös över att jag skall bli besviken, även om JAG VET att jag gjort så ett så bra jobb som jag bara kunnat. Jag vet ju också att viktkurvan kommer börja plana ut snart, för det kan ju inte fortsätta i samma takt hur länge som helst. Linda lovade ju att vi lägger i en extra växel sen, men vi får se. Har ju bättre översikt över läget i morgon. Jag har inte fuskat nämnvärt med maten och jag har tränat mycket. Ändå är det nervigt och pirrigt såhär kvällen innan. Skulle önska att jag spräcker -20kg redan i morgon, men jag gissar nog att det kommer dröja ett tag ännu.

Körde ändå lite extra hårt idag på steptimmen. Bara för att det var roligt och för att jag hade bra med energi, jag vet ju att jag inte kan påverka resultatet nu mera. Kvällens träning var rolig, som vanligt alltså. Och idag passade vi på att ta lite bilder också (tack Diana att du fotade oss!), jag och mina favvogöööörls. Eller några av dem i alla fall, "nikeklubben" kallade vi oss idag. Eller nä det var väl bara jag som gjorde det, om vi nu ska vara riktigt ärliga.. #jagärjunttijagvet

Söta är vi ju i alla fall, och GLADA och trötta! Det är ju såhär man ska se ut efter ett pass, SVETTIG och LYCKLIG, alla tummar upp!

Känner mig taggad för morgondagen, på ett bra sätt. Hoppas verkligen att mitt hårda jobb syns också på vågen. 

*håll tummarna för mig* 

TACK <3

En riktigt BRA start på hösten

Känns som att det vari en dag för nya chanser idag. Vet inte varför men många saker vittnar om att sommaren nu är slut och hösten och "den riktiga" vardagen börjar. I vår familj är det liksom IDAG som hösten börjar. Skolorna har redan börjat, Adam har börjat dagis sådär på riktigt nu och (som jag redan tjatat om säkert 10 gånger här på bloggen) körde höstschemat igång idag på gymmet. Hösten är här och det känns riktigt okej, faktiskt. Känns skönt att "ta tag" i alla projekt som inte blivit av för att det varit "mitt i sommaren". NU är det dags, ÄNTLIGEN!

Kickade igång dagen med att promenixa till dagis med Adam och Saga i vagnen, det är riktigt bra träning då dom båda sitter där. Typ 25 kg extra att skuffa på, och så ännu vagnen då. Det är typ 3 km ena vägen så det blir ju ändå en helt okej länk då man går den fram och tillbaka. Tummen upp för det, och jag skall verkligen försöka se till att jag endera för eller hämtar Adam gående. Lite nyttomotion skadar ju aldrig, och jag är nog rätt så lat då det kommer till att lämna bilen hemma. Älskar att träna och så, men det där vardagliga är ju lite väl lamt. Men i höst SKA de gå bra i alla fall. (jag ger det denna vecka, om ens det! sen kör jag med bilen igen, helt säkert..)

Nu på kvällen hoppade jag i bilen, körde via posten för att hämta ut ett paket med min nya jacka (ååååh kärlek, den är så fiiiiin) och sen vidare till gymmet. Linda var tillbaka från sin semester nu och det märktes att hon varit ledig och hade massa energi nu, jisses vilket PUMPpass alltså. Skakade i både armar och ben före timmen var slut, HÄRLIGT precis så som det ska vara. Och ja ingen måndag utan måndagszumba, så efter pumpen bytte jag till torra kläder, svepte en celsius och så var jag redo för en timme till. Dubbelpass på måndagar får nog bli ett vinnande koncept, och så lägger jag in salen mitt i veckan istället. Onsdag kanske? 

Det blev en BRA start på veckan och på hela hösten!

Hur har din måndag varit?

skam den som ger sig

Idag var det the "grande finale" på gymmets sommarschema, för min del. Vi åker ju till österbotten hela helgen så det blir några dagar paus nu och på måndag är det redan höstschemat som gäller. Det gällde alltså att ta ut allt av denna dag, och eftersom dubbelpasset på måndagen gick såpass bra så vågade jag köra dubbelpass idag igen. Först en timme pump och sen step&box. (HÄR kan ni läsa inlägget jag skrev efter förra gången..) Och det gick så mycket bättre idag, visst var det tungt som synden och jag ville NÄSTAN gråta lite innan det var slut. Men denna gång var det ROLIGT från början ända till slutet, ja till och med efter slutet. Orkade dansa lite sen ännu, skratta och vara sådär GLAD som man SKA vara efter 2 härliga timmar på gymmet. Jag älskar verkligen den känslan, man blir ju nästan lite hög på den. Denna gång hade jag  både ENERGI och glädje. 

Härligt att få "avsluta sommarens träning" med detta. På bästa möjliga vis faktiskt.

jojo gammal bild, men jag kan ju inte tvinga dessa brudar att ställa upp på foto ALLA veckor heller!

Vad var då skillnaden på idag och för två veckor sedan? Jag kom faktiskt på en sak, MATEN innan träningen var olika. Idag hade jag hunnit äta middag före, och sist hade jag bara ätit en smoothie. STOR SKILLNAD! Det gäller nog att vara jättenoga med att man äter tillräckligt då man tränar, speciellt om man tränar hårt. 

Tänkte nu såhär pasligt på en torsdagskväll summera träningssommaren lite, för det har minsann varit en träningssommar utan dess like för mig. Jag är så glad att jag lyckats hålla ångan uppe HELA sommaren, jag har verkligen njutit av att träna, jag har haft så otroligt ROLIGT på gymmet, fått så fina vänner, uppnått finfina resultat, inspirerats och inspirerat. Blir nästan lite tårögd då jag tittar tillbaka på denna sommar, för den har varit full av så mycket fint. Måste nog göra ett skilt inlägg om det. Och det bästa av allt, ALLT detta fortsätter ju! Har på känn att denna höst kommer bli den bästa EVER, jag ska faktiskt fortsätta satsa på mig själv, på mitt välmående och på min hälsa. OCH jag skall njuta av det, VARJE DAG.

#fansåNOLOT

Idag är det ju onsdag, onsdag = spinningdag (ännu denna vecka, nästa vecka är det torsdag..skriv upp det ni som vill ha koll på NÄR jag tränar VAD. *skämtar*). Spinningdag betyder ju också att det var dags att prova mina riktiga spinningtossor. Beställde ju dem via internet så jag måste själv skruva fast låsningen (klossen som gör att skorna klicksar fast i pedalen..) på skorna. "lätt som en plätt, nu ska jag fixa detta själv. Jag behöver då inte hjälp, nej nej. Hur svårt kan de nu va att skruva fast två skruvar?" tänkte jag. Insåg ju nog rätt snabbt att jag inte riktigt visste vad jag gjorde, men hade gett mig FAN på att jag fixar detta själv. Frågade inte Anton utan kollade en video på youtube istället. *smart* Inga konstigheter alls, skruvade fast klossarna och packade väskan glad i hågen. Klappade mig själv lite på axeln till och med, "fan så bra Malin, du fixade det!" nåtjaaa, kan ju erkänna att jag borde ha bett om hjälp GENAST, och inte bara trott att jag nog kan för..

man ser ju ren på min MIN här, att det inte riktigt gick som på Strömsö..

.. jag var i extra god tid på gymmet. Smög in i spinningsalen och satte på mig skorna. Diana hade lovat att hon skulle visa hur man gör men jag tänkte att jag nog kan testa själv. "hur svårt kan det vara" *KLICKS KLACKS* och så satt skorna fast i pedalerna. "haha lätt som en plätt.. men HUR kommer jag lös?" försökte vrida på foten, så som man SKA göra. Men hela jävla skon vreds med, det GICK INTE ATT KOMMA LOSS. *pinamt* "typsikt, nu måst jag ändå få hjälp" Nå efter att Diana kom och kollade (och konstaterade att något nog är lite fel) så fick jag snällt ta av mig skorna, som satt fast i pedalerna ännu) *ännu mera pinsamt* och SOM TUR fick "vi" (Diana) löst dem från cykeln. Jag hade tydligen inte spänt klossarna tillräckligt, dom var helt lösa. Min "jee jag kan fixa detta själv"feeling var inte sådär super stark nu mera. 

Detta var ju också typ 3 minuter före timmen skulle börja. Blev skit sur på mina "värdelösa skor" och tänkte redan byta till mina vanliga. Planerade ren att jag SKITER i spinningskor om de ska vara sådär svårt. MEN som tur hade en annan deltagare med sig rätt verktyg, och på nolltid var klossarna SPÄNDA och skorna blev bra igen. Tänk på riktigt att jag ändå hade lite TUR också!

TUSEN TACK FÖR HJÄLPEN! 

you made my day. Och tack snälla Diana för att du hjälpte mig!

Körde sen hela passet med skorna och visst var det skillnad. Men just då ville jag bara åka några timmar tillbaka i tiden och ge mig själv en rak höger för att jag var så jävla envis och "kunde själv" och inte kunde ta hjälp av Anton. Men man lär sig, nästa gång något skall skruvas så LOVAR jag att det INTE är JAG som gör det. 

Hahaha så att så gick det när prylnissen skulle leka cool med sina NYA FINA (DYRA) spinningskor på spinningtimmen. Då jag klickade fast mig första gången, innan jag visste att jag inte gjort helt rätt, så kände jag mig som världens coolaste. NU hade jag också spinningskor, nu skulle jag också bara klickas mig fast och loss från cykeln, sådär som jag ju sett att så många andra också göra. Efter att jag fått all hjälp kände mig mest bara korkad. Liksom kommer dit då och har skaffat skor och inte ens sett till att dom är tillräckligt spända. Voi NÄÄ-Ä, nästa gång går jag till en butik och BER om hjälp.  

Nåja som tur var så är det inte hela världen, resten av deltagarna på passet (tack och lov var vi rätt så några idag..) fick sig säkert ett gott skratt. Och jag överlevde, fick en reality check och blev snabbt tagen ner på jorden. Det hjälper minsann inte med fina spinningskor om man inte KAN använda dem. Haha skrattar fortfarande åt mig själv.. Nästa vecka går det säkert bättre.

En bra träningsmåndag, men en dålig mammamåndag..

Hej hej och trevlig måndag till er! Igår var det lite tyst är på bloggeliton, vi var nämligen till hufvudstaden och BORGBACKEN hela lilla familjen, pluss lite annat schack. Addes och Sagas kusiner med familj, och Antons mamma och pappa. Syrran var också med, och vi hade en helt GALET rolig dag. OJ så skoj det var att åka igen, länge sen sist var det! 

Lite bilder som Antons brors fru tagit:

Då vi åkte denna, som var det BÄSTA jag någonsin åkt!!, SVOR jag så mycket att jag nästan skämmes efteråt. Jag var SÅ RÄDD och det var SÅ HÄFTIGT på samma gång. Måste dock jobba bort svordomarna tills nästa gång, lite pinsamt sådär. 

Idag har varit en bra måndag, förutom att Adam fick mig att känna mig som VÄRLDENS SÄMSTA MAMMA. Han övar ju att vara på dagis ännu denna vecka och idag var han en timme ensam där. Sist han var det gick det jätte bra, men idag hade han varit ledsen. 

Möt nu själv din 3 åring som med gråten i halsen säger:

mamma jag är jätte ledsen på dig, för du lämnade mej här

Voj lilla gullet ändå, mitt egna mammahjärta krossades nog i 1000 bitar just då. Men nu på kvällen var han redan ivrig för att han skulle och leka till dagis i morgon igen. Så vi ska hoppas att det börjar gå riktigt bra där i alla fall.

Träningsmässigt kickades denna vecka igång med BESKED. Det blev dubbelpass idag, PUMP och sedan Zumba. Med en total förbränning på hela 1300 kcal, HEJDÅ! Så skönt att träna igen, hade en mer eller mindre oplanerad paus över helgen. På lördagen var jag ju på promenix men muskelträning har jag inte gjort på hela helgen. *hupsis* Kändes riktigt skönt att få pinas lite igen faktiskt. Och efter PUMPEN var det ju så skönt att skaka loss alla trötta muskler till härlig musik. Har jag sagt att jag ÄLSKAR måndagszumban? Haha, NÄ har nog ALDRIG nämnt det förr tror jag. *skämt*

Det höll på att skita sig lite för mig efter gymmet bara, för mitt i allt stod jag där utan bil (Anton hade fört mig till gymmet och jag hade ju tänkt att jag säkert får åka hem med Lelle..Lelle kom till gymmet med cykel *nice*) och utan akku i min telefon. Det kändes sådär lagom muntert. MEN som tur fick Lelle kontakt med Anton och han kom sen och hämta mej. Jag hade dessutom sådan tur att jag hade sällis ända tills Anton kom, tack Diana och Lelle för det <3 Hade varit skit tråkigt att vänta ensam, men nu hann vi babbla på om en massa olika saker. *skoj*

Är väldigt glad över att jag inte behövde traska hem alla 8 km i alla fall, i flipflops dessutom. Vad lär vi oss av denna? LADDA TELEFONEN och ha bilen (eller i alla fall cykeln) med till gymmet.

Nu blir det sovdags för denna brud, trött som en gurka är jag. 

GONATT!

nyckeln till att lyckas finns hos..

Funderar ibland på vad är det som gjort att jag lyckats så bra hittills, just denna gång? (jag menar jag har ju provat, haft viljan och sedan totalt misslyckats igen HUR MÅNGA gånger som helst tidigare..) Jag skulle ju gärna bara säga att det är tack vare människorna runt omkring mig. Linda och Diana på gymmet (kanske främst dessa två!), min familj och mina kompisar, för ja så känns det ju för mig. Men då säger alltid någon

"Men Malin, det är ju DU som gjort allt jobb, inte någon annan. Du ska tacka dig själv!" 

Och då börjar jag fundera lite mera..

Och JA det är ju nog så, det vet jag ju nog egentligen också. Det finns inte någon annan än jag själv som kan bestämma hur ofta jag tränar, vad jag äter och så vidare. Det handlar inte om dessa specifika personer egentligen, det hade helt säkert gått också utan dem. Det hade inte varit lika ROLIGT, men det hade säkert gått. Det är på grund av mig själv som det nu går bra, men det är också på grund av mig själv som jag tidigare inte lyckats.

Det är lite jobbigt att inse, att det bara handlar om mig, att jag egentligen hade kunnat göra detta för länge sedan. Jag tror främst det är för att skydda mig själv som jag vill föra över förtjänsten till andra. Liksom "jag kunde inte ändra livsstil före jag träffade Linda" För om det vore så, så är det ju inte mitt fel att jag inte tidigare tagit tag i mitt liv. Men det är ju inte sant, jag kan inte och ska inte föra över ansvaret för min hälsa på någon annan. Orsaken att jag lyckas/ misslyckas ligger hos mig själv. Det är den krassa sanningen, det finns inte någon annan än DU själv som kan ändra DIN livsstil!

MEN människorna som är omkring mig är ju helt SJUKT viktiga ändå. Ta t.ex. dom som jobbar på gymmet, dom ger mig verktygen för att jag lättare skall lyckas. Dock hjälper det inte att få hjälp om man inte vill ha den! D.v.s du kan ha all kunskap i värden om hälsa och träning men ändå inte lyckas, för DU måste ha viljan också. DU måste ha motivationen och den måste DU hitta inom dig själv. Dom ger mig alltså kunskap, inspiration och förutsättningarna för att lyckas, men dom ger inte någon garanti för att jag skall lyckas. Jag lyckas inte pågrund av dem, utan med hjälp av dem. En viss skillnad där, som jag mer och mer börjar förstå nu.

Jag är så otroligt glad och tacksam över att jag har alla dessa fina människor som hjälper, stöttar, peppar och inspirerar mig. För även om det är jag som gör själva jobbet så gör ni så att det inte känns jobbigt. TACK!

och den sjunde veckan..

..beställde hon spinningskor. Eller NÄ det är inte sant, beställde ett par redan förra veckan, men dom var inte bekväma. SURT, för jag hade sett framemot att få prova dem idag. Nåja nästa vecka istället då. Just nu sitter jag och väntar på att dessa skönheter skall komma hem till mig. Märket är SHIMANO och dom är vita. Haha så mycket mer än det vet jag inte.

men nu känns det i alla fall som att jag provar på spinning tillräckligt många gånger (7gånger om vi skall vara exakta) för att jag skall kunna säga att jag gillar det. Svetten sprutar varje gång och man nästan känner hur fettet BRINNER under timmen. Det blir bara roligare och roligare för varje gång jag går, i början var det lite svårt att hänga med och svårt att veta HUR man skall göra. Nu har jag lite mera koll, och kan därför också satsa mer på att spinna och mindre på att tänka. Så glad att jag gav det en chans då för 7 veckor sedan.. <-- inlägget från första gången jag varit på spinning.

nu sitter säkert många, typ min mamma i alla fall (hej hej Mamma!) och skakar på huvudet. "behöver man nu verkligen köpa spinningskor då?" det enkla svaret är NEJ man BEHÖVER såklart inte göra det. Det GÅR ju nog att spinna med vanliga gymskor också. Såklart, för det har jag ju gjort hittills också. MEN det rekommenderas nog att man investerar i ett par riktiga spinningskor om man går regelbundet. Bättre för fötterna, bekvämare och lite lättare att ha rätt teknik. Källa: instruktör på gymmet. Jag kan meddela sen då jag provat om det är någon skillnad eller inte, fast i och för sig så lär jag nog inte kunna erkänna för er om det inte var någon skillnad. Litar på min källa och hoppas att jag och mina fina vita skor skall få många svettiga timmar tillsammans. 

Vad säger ni andra som är lite mer erfarna spinnare? spinner ni med "riktiga" spinningskor eller vanliga träningsskor? Skillnad? (snälla skriv att det är SJUKT mycket bättre med riktiga spinningskor, så känner jag mig bättre)

nu ska jag börja fixa ihop min "före spinning smoothie" vi hörs senare!

att testa sina egna gränser

Hej, det är knappt så jag ens orkar skriva detta. Är så trött i kroppen ikväll att till och med tangentskrivandet känns tungt. Idag provade jag på något som jag nog inte skulle göra om, iaf inte inom den närmsta framtiden. Jag körde nämligen dubbelpass på gymmet idag, först PUMP (1h) och sedan STEP & BOX intrevall (1h). Det var nog lite väl jobbigt, på slutet av step timmen hade jag seriöst inte någon ork kvar i min kropp. Jag visste ju rörelsen, men ORKADE inte lyfta armen mera. På slutet var det inte ens riktigt roligt mera, jag var för trött, för slut för att ens orka le. Och då är det minsann illa, för det brukar inte gå att inte le på Dianas timmar. Men eftersom det var Diana som drog både pumpen och stepen så ville jag ju såklart gå på båda. Helt som att det nu är hennes fel att jag gjorde det, nej alltså frivilligt gick jag ju dit. Var mest nyfiken på pumpen för att jag inte gått på det på länge, och typ aldrig på Dianas. Ville ändå inte missa steptimmen, liksom det skall mycket till för att jag skall göra det. Tänkte nu att det inte kunde vara så jäkla jobbigt att köra båda efter varandra, HAHAHAHAHAHA säger jag bara.

efter att timmen var slut bara satte jag mig ner på golvet och snackade med Lelle en god stund. Orkade typ inte ens gå.

Nu har jag då provat detta. Båda timmarna var ju nog roliga, men tillsammans blev det helt enkelt för tungt. En indikator på det var ju nog verkligen det att det inte ens kändes roligt mera. Då har man nog tagit i lite för hårt. Dessutom är jag ju inte den som kan ta det lite lugnt på step timmen heller, nej nej 120% tills jag stupar. Stupade inte idag, men seriöst om vi hade haft en låt till hade jag säkert lagt mig ner på golvet och bölat. Nå nu har jag i alla fall testat kroppen rejält, och jag kan ju stolt konstatera att den nog orkar otroligt mycket, hade bränt bort nästan 1200kcal idag under tränignen. Hejdåååå!! I morgon blir det vilodag, kommer ju seriöst knappast att komma mig ur sängen ens. Och jag mitt NÖT var ju och lovade Adam att vi skulle cykla till dagis. *gör vågen och gråter lite samtidigt* 

träningen då?

Jag tränade ju inte i Sverige, ja vi traskade omkring en del så fick ju lite motion på köpet där, men annars så var det rätt klent på den fronten Lördag, Söndag, Måndag och Tisdag. Men att hitta tillbaka till träningen var minsann hur lätt som helst. Inte ens en liten tanke på att inte gå på spinningen på onsdagen, såg framemot det hela förmiddagen och njöt verkligen av att få svettas igen. 4 dagas paus är ju inget att tala om egentligen, men för mig var det jätte länge sedan jag hade en så LÅNG paus. Tror ändå kroppen mådde riktigt bra av lite extra vila. För den känns lite mer pigg och ivrig nu, eller så är det bara mellan öronen. Hur som helst är det alltid roligare att träna då man känner att man har energi.

jag är typ såhär taggad!

Träningen har ju inte heller varit något problem alls för mig, har verkligen hittat rätt nu. Jag vet vad jag gillar och kör stenhårt på det. Ska bli spännande att se hur höstens träningsschema ser ut.  Gymmet har ju alltid lite annat schema under sommaren. Ser verkligen framemot kommande höst med tanke på träningen, nåjo annars också, men eftersom jag gjort såpass stora framsteg under sommaren så ska det bli spännande att se hur resultaten ser ut vid jul. *ivrig*

Just nu har jag inte ännu något klart mål för hösten, men tids nog ska jag nog komma på något. Ja ett mål är ju såklart att orka springa 10 km, fasiken måste börja jogga lite oftare än en gång i månaden. Då det kommer till joggingen finns det minsann utrymme för förbättring om vi säger som så..

och så var det resultatdags

Hej hej! Här sitter jag nu, nöjd och stolt som värsta tuppen. Ni kan ju säkert redan gissa att resultatet av dagens vägning var SUPERBRA! Känns så bra att det verkligen syns på vågen också, att jag kämpat och gett 120% de senaste veckorna. 

HÄR kommer nu då dagens resultat:

Ja vad kan man säga? Känns ju nästan lite fånigt att säga att jag är nöjd, hallå vem skulle nu inte vara det? Att jag faktiskt på ett hälsosamt sätt snart gått ner 20 kg känns ju bara helt super. Att jag fortfarande är lika motiverad att fortsätta, att jag verkligen känner att jag ändrat på hela min livsstil. Att jag verkligen KAN lyckas. Så mycket känslor på en och samma gång.

Samtidigt måste jag påpeka att även om vikten minskat och måendet blivit avsevärt bättre så är inte mitt liv en dans på rosor, fortfarande kommer det motgångar och besvikelser och allt det där andra som tyvärr också hör livet till. Jag vill bara påpeka detta för att förtydliga att livet inte blir bara rosa sockervadd för att man minskar i vikt. 

Men tillbaka till min stolthet över mig själv. Det är roligare att snacka om den, det bästa för min egna del är ju att det inte alls känns jobbigt. Inte just nu i alla fall, säkert kommer det att komma dagar då jag inte alls vill träna, eller då jag mest av allt bara vill klämma i mig godis och glass. Men JUST NU saknar jag inte mitt gamla liv alls, inget av de faktiskt. Jag saknar inte att må dåligt efter att jag ätit alldeles för mycktet godis, jag saknar inte ångesten varje söndag och jag saknar absolut inte mina tomma löften till mig själv "på måndag kör jag". Jag saknar inte att svälta mig själv, att inte äta något på en hel dag och sedan frossa på kvällen. Jag saknar inte att känna mig tung, trött och helt utan energi. Nej tack, jag saknar verkligen inte något av det gamla.

En riktigt positiv sak är också att jag nu ligger på "normal" fett procent. Känns riktigt fint det, och helt galet att jag gjort mig av med hela 36 smörpaket. Förstår ni vilken mängd fett det är? Jag måste nästan åka till butiken och kolla, plocka ihop 36 paket smör och stirra lite på dem. Tack och hej, kom aldrig tillbaka!

För att fira det fina resultatet idag passade jag på att testa den nya energidrickan Nocco som dom har på gymmet. Smakade riktigt bra faktiskt, jag testade den med päronsmak. Mycket energi och vitaminer och inga kalorier, perfekt för mig! Se det som ett litet tips.

#träningsglädje

Hejhopp! Här har det minsann inte varit mycket aktion denna vecka. Det beror delvis på lite brist på inspo och delvis på att jag jag haft annat för mig. No shit, ofta jag har massa extra dötid.. Något som jag däremot haft lika mycket tid för som vanligt är TRÄNINGEN, oj detta flow just nu! Hoppas det aldrig tar slut.

 Jag förstår att ni säkert börjar bli lite trötta på mitt tjat om att jag ÄLSKAR träningen, så istället tänkte jag visa lite fiilisbilder som jag tvingade tjejerna att vara med på idag. Haha det är inte lätt att vara kompis med en bloggare, LOL NEJ jag är inte hög i korken mera, det gick nog om efter förra helgen.. Det är dessa brudar som gör min träning så rolig, oj dessa brudar alltså finaste träningssällskapet man kan ha.  

Mina bästa träningsvänner <3 

Såklart ville jag ju att vi skulle posera med både Diana (första bilden) och Linda (andra bilden) det är fasiken tack vare dessa människor som jag mår så bra som jag mår idag. Tack vare dem som jag äter hälsosamt, tränar och verkligen njuter av livet. Dom inspirerar, motiverar och peppar. ALLA TUMMAR UPP! Alla borde få ha tillgång till dessa brudar, eller motsvarande då kanske. För dessa två finisar får minan inte försvinna från Sportsgym! (ibland drömmer jag ju mardrömmar om att dom slutar jobbar på sportsgym, inga trevliga drömmar alls. HUA mej ändå!)

Alltså dessa tjejer, jag skulle kunna skriva långa romaner om hur mycket jag gillar dem. Hur mycket dom ALLA motiverar mig på olika vis.  Så otroligt tacksam över att jag har dem i mitt liv! Och att jag får träna tillsammans med dem varje vecka, lyckost mej liksom. Visst gillar jag att styrketräna också, att ensam få svettas och känna hur det bränner i mina muskler. Men jag skulle ALDRIG byta bort de ledda passen, ALDRIG! Den energin och den fiilisen som man har efter ett riktigt svettigt pass går inte att hitta någon annanstans!

och tillslut en bild från efter själva passet. Ni vet ju att man inte tränat tillräckligt hårt om man fortfarande ser bra ut efter träningen.. hihihi nu låter det som att jag tycker att vi är fula på den sista bilden, men jag skojade bara super fina brudar hela bunten!

I väntan på nästa vecka!

så mycket mer än bara träning

- Hej jag heter Malin och jag ÄLSKAR att vara på gymmet

ni: hej Malin (med AA-möte röster)

Mellan varven känner jag mig nästan lite beroende av gymmet, får lite abstinens om jag inte hinner träna. Men abstinensen är inte bara efter själva träningen, svetten, darret i musklerna. Nej, alltså jag gillar ju nog den delen (hallå, annars skulle jag väl inte träna) men det är den sociala biten som gör att jag ÄLSKAR träningen. Seriöst, har fått så många fina vänner och bekanta genom gymmet! *tacksam* så många härliga brudar att prata stunt med, att umgås med flera kvällar i veckan, att svettas med, att skoja med att sucka över trötta armar och ben med. Hela tiden lär jag känna nya tjejer där, hela tiden hittar jag nya att prata med. Känns fint, att gymmet gett mig så mycket mer än minus på vågen.

okej seiöst, har använt denna bild nu 1000 gånger här på bloggen, måste ta lite nya "HEJ här tränar jag med mina fina tjejer" bilder SNARAST!

Tror nog att en STOR del av mitt välmående också kommer från att jag blivit så mycket mer social under det senaste halvåret. Förr vågade jag typ inte ens prata med folk, trodde bara att alla tänkte på att jag var fet. Dumt! Jag vet, men det var nu så det var  alla fall. Det känns i alla fall skoj att börja prata med okända eller halvbekanta på gymmet, för det är ju sådan jag ÄR egentligen. Tur att jag fått modet tillbaka! Det i sin tur kommer från att min självkänsla blivit bättre, och det kommer från träningen och viktminskningen. Man kan kalla det en snöbollseffekt om man vill, men av den positiva sorten. Tänk att gymmet skulle komma att bli ett så viktigt ställe för MIG, jag som inte för mitt liv kunde förstå HUR folk orkade satsa FLERA KVÄLLAR (!?!?!? hihi ja tänk flera kvällar, fel i huvu har dom ;) ) i veckan bara för att träna. Fattar dom inte VAD DOM MISSAR? Vet inte helt själv vad jag tyckte att dom missade då(en myskväll på soffan med godis, läsk chips?!? det kan man ju till och med ha efter gymmet om man vill..), för nu känner jag ju nog att jag inte missar något alls. Det känns mer som att jag missar något om jag inte hinner till gymmet.

Ibland får jag lite frågande (säkert oftast i all välmening) kommentarer om att jag nog tränar VÄLDIGT mycket. Och JA, just nu är jag inne i en period där jag verkligen trivs med att träna. Just nu tränar jag 5-6/7 dagar i veckan, men jag är viktig med att se till att det finns variation i min träning, att jag inte sliter slut kroppen och att det ALLTID ska kännas roligt. Under det senaste halvåret har det aldrig känts motigt att åka till gymmet, visst har jag varit lite slö ibland, men det har alltid känts roligt i alla fall. Förr trodde jag att folk ljög som sade att dom älskade att träna, tänkte att dom nu bara har väldigt bra självdisciplin och helt enkelt KAN tvinga sig själva till att träna mycket. NU vet jag vad dom dillade om, nu vet jag hur det känns att gå och räkna ner timmarna tills jag får hoppa i bilen och köra till gymmet.

*ivrig*

Just nu känns det som att jag får ha kvar kakan och äta den samtidigt. Jag hinner spendera HELA långa dagen med barnen och sedan får jag träna och ha egentid på kvällen. Då jag kommer hem, sover ofta barnen och jag och Anton hinner ha lite tumistid innan det är dags att sova. (Okej de senaste veckorna har inte varit speciellt glammiga om man säger som så, vi har mött varandra i dörren med Anton, han kommer hem från jobbet då jag åker till gymmet och far igen och fixa något då jag kommer hem igen. Men ja, jag hoppas det är en period och att det lugnar ner sig snart)

så kickades också denna vecka igång

hejsan hoppsan! Här ekar det tomt efter mitt neggoinlägg på lördagen. Kan ju meddela att jag ännu lyckades kasta min telefon i golvet så att hela skärmen sprack, det krönte verkligen fiilisen lite extra. 

Nåja efter det lilla missödet fick jag till ett rätt så svettigt träningspass, man ska alltid vara lite sur då man tränar.. Sedan hämtade jag faster och kusiner från tåget. Dem har vi chillat med hela helgen och ända tills idag. Därav tystnaden också. Men ja, idag åkte de hem så nu hinner jag blogga lite igen. KUL eller hur?

Nåja men nu är det en ny vecka igen, eller okej då veckan körde nog igång redan igår. Min vana trogen drog jag dubbelpass på måndag, styrketräning på förmiddagen och måndagszumba på kvällen.  

Igår kväll tänkte jag mycket på hur bra tränignen är för mitt humör. Härre min skapare vilken ragata jag skulle vara om jag inte tränade, haha jag (och alla i min närhet) vet ju att det är så det blir. Om jag inte tränar är jag inte speciellt trevlig heller. Det är ingen skillnad på vilket humör jag är då ja åker till gymmet, jag är alltid på BÄTTRE humör efteråt.

Förr tröstade jag mig med mat, "det är så synd om mej, jag MÅSTE få äta en godispåse" eller "det är så synd om mej så att jag MÅSTE äta en fryspizza till middag". Nu tröstar jag mig mera med träning, "jag är så jävla förbannad så nu åker jag till gymmet" (den bästa timmen är absolut step&box timmen, att få sparka och slå sina problem, är så skönt!) eller " jag är så ledsen att jag måste gå ut och gå". Tror bestämt att min nya tröst är bättre, såklart inte om det går till överdrift med såhär som det är nu.

Hur gör du för att bli på bättre humör? 

på tal om att känna sig..

Så tänkte jag skriva lite om hur det kännas att känna sig som en i gänget på gymmet, eller kanske snarare att smälta in i gänget på gymmet. Jag har ju nog känns mig som en i gänget hela tiden, det är ju inte som att jag varit utfryst eller mobbad där! Verkligen inte, vi har alltid jätte skoj med alla tjejer som går på de olika passen. Så det har inte varit något fel på fiilisen inte.

gammal fiilisbild

Jag måste ju bara berätta en rolig sak som jag tänkte på idag, mitt på dagens step timme. "Jag smälter ju in i bland alla andra tjejer"! Hittills har jag alltid sett mig själv som en mycket större tjej jämfört med de andra tjejerna på passen. Och nej nej man ska inte jämföra, men nu har jag ju då tydligen gjort det i alla fall. Jag har ögon, salen har speglar, inget värre med det. Liksom i mina ögon har jag stuckit ut lite från mängden. Lite tjockare liksom, lite pösigare och lite större. Men idag insåg jag, då jag kollade i spegeln, att jag börjar smälta in. Jag är mitt i allt en i mängden. Oj den känslan alltså, så skön och befriande. En känsla av att jag verkligen kommit en bra bit på vägen nu.

Jag VET ju att det knappast är någon annan där som tänker eller ser det så som jag gjort. Det, som så mycket annat, ligger ju helt i mina egna tankar och fantasier, men att äntligen känna sig som en i mängden är verkligen najs, en ny känsla för mig. Det är alltså inte så att jag haft problem över att jag "inte smultit in" tidigare heller, jag vet ju varifrån jag kommer och så. Jag har hela tiden känt mig stolt över att jag tränar, över att jag gör medvetna val för att förbättra min hälsa. Jag har ju ÄLSKAT varje minut av träningen hittills också. 

Tyckte bara att det var en rolig iakttagelse och jag ville dela den med er!

nu gäller det då bara att fortsätta, kämpa vidare och fortsätta svettas.

Njuter av mitt träningsflow

Hejsan! Mitt i natten hann det bli innan jag tog fram datorn, hupsis! Vi kollade film med Anton (händer typ aldrig!) fast jag menar det är väl knappast så intressant för er att läsa om det. (eller? hojta till i så fall.. INGEN? nehe inte då..)

Tidigare idag var det igen dags för spinning, denna vecka var jag inte alls lika nervös. Skönt. Det var tungt som sjutton idag och jag förstår inte HUR man ens KAN svettas så mycket? Seriöst, hela handduken är genomblöt på 50 min. Bra är det ju eftersom det tyder på effektiv träning, men samtidigt är det ju skit äckligt, en hel handduk av svett. Tur att alla är ungefär lika svettiga då timmen är slut, svetten är ju ett tecken på bra träning (intalar jag mig själv för att inte känna mig sådär super äcklig)

Är verkligen inne i ett FLOW då det kommer till träningen nu, jag har energi och vilja så att det räcker och blir över. Allt känns roligt och jag packar alltid gymväskan med ett leende på läpparna, är lite orolig för när första "väggen" ska komma emot. Första gången som det kommer kännas motigt att åka iväg, nåja men den tiden den sorgen. Just nu ÄLSKAR jag tränigngen. Tur att Anton ändå "tvingar" mig att vila mellan varven. Annars skulle jag säkert köra fullt ös tills kroppen inte orkar mera. Och dra på mig någon onödig skada eller liknande. För även om det är riktigt tråkigt att vila så är det ju viktigt att göra det ändå. 

Känns som att jag hittat en bra balans i träningen nu, jag har mina dagar och jag vet vad som ska göras vilken dag. Det går som på rutin nu redan, vilket är så skönt. Det är liksom inte ens frågan om att jag inte skulle åka till gymmet (om jag nu inte har andra plans eller är sjuk typ) Nu kom ju spinningen med lite sådär huxflux men eftersom jag gillade det och ändå inte kan välja bort något annat så är det väl bara att köra. Just nu är det fredagarna som är vilodagar, men det kan ju ändras lite från vecka till vecka, ledda pass går jag på måndag (zumba) tisdag (step & cardio) onsdag (spinning) och torsdag (step & box) rätt så mycket fokus på ben och röv, vilket är bra! Liksom vem vill nu inte ha snygga ben och en snygg röv? Det känns minsann i benen efter dagens spinning pass i alla fall, konstaterade just till Anton också att det är konstigt med spinning för "man cyklar ju bara" och ändå är det sådär tusans tungt. Att det sen ännu kan kännas roligt på samma gång är ju verkligen super mysko. Men med bra musik och bra pepp så kan det ju inte bli annat än skoj. Jag har väl nämnt det förr, att jag gillar Dianas timmar?!? (ha ha nej aldrig, det var en total nyhet här på bloggen)

Nåja det om det idag, dags att försöka hitta sömnen nu så att jag KANSKE skulle sova INNAN klockan 2 inatt. Seriöst, min dygnsrytm är åt skogen just nu. #måstesovamera

Vi hörs igen!