Idag efter spinningen sken mitt i allt solen. Och man ba: WTF vad är det för fel där ute? Vad är det som lyser? Blev så lycklig av lite sol så även om jag var dödstrött i mina ben efter träningen så kände jag att jag MÅSTE få gå ut och gå i solskenet ännu ikväll. (Fick lite extra inspo då jag hörde om andra tjejkompisar som skulle ut och traska.) Man kan ju aldrig lita på vädret denna sommar, så det gäller att ta vara på alla solstrålar man kan få.
Såg framför mig en skön kvällspromenix i härligt sällskap, lite skvaller, lite lagom långsam takt, solglasögon och solsken. Typ såhär:
På hemvägen ringde jag kompis nummer 1, inget svar. Typiskt, men tänkte att jag hinner nog få tag på henne ännu innan jag kommit hem och bytt kläder (var ju allt annat än fräsch efter spinningen, om vi säger som så). Efter många om och med fick jag tag på henne och hon var redan ute och traskade, äsch då. Men jag frågar kompis nummer 2 ist, nej hon hade visst krabbis ännu. Nåja då ringer jag syrran, hej hej lust att komma på en promenix? Nehe, okej du ska på bio.
Men alltså VAFAN? blev lite småbitter nu, liksom finaste solskenet och INGEN att promenixa med, DÅ kom Anton och erbjöd att HAN och Saga kan joina mej, Adam var och leka med sina kusiner. *kärlek* Så vi hoppade i bilen, körde till centrum och traskade på i ca. en timme. (ja jag vet, vi åkte bil för att gå ut och gå. Men alltså det finns INGET tråkigare än att gå ut och gå här vid oss. Man går längs med en hårt trafikerad väg och man kan gå åt två håll. TRÅKIGT!) Och oj så skönt det var, ni som dissade mig missade nog en riktigt skönt promeinx! Haha inte är jag ju sur på riktigt inte, det är bara så typsitk att det inte passade för någon av de som det alltid brukar passa för. Men som sagt det var riktigt skönt att gå och prata med Anton. Sällan vi har tid med det, så bra så. Det blev kanske till och med bäst såhär?
Såg framför mig en skön kvällspromenix i härligt sällskap, lite skvaller, lite lagom långsam takt, solglasögon och solsken. Typ såhär:
På hemvägen ringde jag kompis nummer 1, inget svar. Typiskt, men tänkte att jag hinner nog få tag på henne ännu innan jag kommit hem och bytt kläder (var ju allt annat än fräsch efter spinningen, om vi säger som så). Efter många om och med fick jag tag på henne och hon var redan ute och traskade, äsch då. Men jag frågar kompis nummer 2 ist, nej hon hade visst krabbis ännu. Nåja då ringer jag syrran, hej hej lust att komma på en promenix? Nehe, okej du ska på bio.
Men alltså VAFAN? blev lite småbitter nu, liksom finaste solskenet och INGEN att promenixa med, DÅ kom Anton och erbjöd att HAN och Saga kan joina mej, Adam var och leka med sina kusiner. *kärlek* Så vi hoppade i bilen, körde till centrum och traskade på i ca. en timme. (ja jag vet, vi åkte bil för att gå ut och gå. Men alltså det finns INGET tråkigare än att gå ut och gå här vid oss. Man går längs med en hårt trafikerad väg och man kan gå åt två håll. TRÅKIGT!) Och oj så skönt det var, ni som dissade mig missade nog en riktigt skönt promeinx! Haha inte är jag ju sur på riktigt inte, det är bara så typsitk att det inte passade för någon av de som det alltid brukar passa för. Men som sagt det var riktigt skönt att gå och prata med Anton. Sällan vi har tid med det, så bra så. Det blev kanske till och med bäst såhär?
Jag tror faktiskt att jag hade farit iväg ensam om inte Anton och Saga hade joinat, för så fint väder var det! Kvällssol i juli är nog magiskt, speciellt nu då sommaren sällan ens gör sig påmind. #jävlaväder #bli nu sommar nu ren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar