Att våga

Hejhopp mitt i natten, jag lärde mig NADA från förra natten tydligen. Jag gillar väl att vara trött? 

Nä egentligen väntar jag på att Anton ska komma in, han är ute på åkern ännu #livet som bondefru. 

Nåja men det som jag tänkte skriva några korta rader om idag ännu är att våga göra saker ensam. T.ex. att prova på spinning, något som jag SKA göra i morgon. Nu har jag pratat om det och skrivit det här, det finns liksom inte någon återvändo mera. Har varit på någon enstaka timme lite här och där, men nu ska jag ge det en riktig chans. Det ska till och med få en egen dag, ni vet som måndagszumba, tisdagsstep och nu då onsdagsspinning. Jag ger det sommaren, och sen ser jag vad jag tycker. Vissa älskar det andra gillar det inte alls. 

Ingen av mina trogna gymmvänner hade lust/tid att joina. Förr i världen hade jag väl surt skippat det också, för att jag inte vågade gå ensam. Men NEJ, inte denna gång! Jag ska fasiken göra det ändå. Nu tänker säkert någon av er att det väl inte är någon stor grej att gå på en spinning timme ensam, men för mig är det nog det. Jag vet ju inte ens hur man ska höja/sänka sadeln. Lite lost alltså, men det ska inte hindra mig denna gång. Det löser sig helt säkert, det gör det ju alltid. Jag ska inte ens agnsta om detta nu, jag ska bara se framemot det. Det ska bli skoj!

Jag är nog inte alls bra på att göra saker ensam, säkert därför jag hatar att ringa folk också. För då är det ju bara jag, och den jag ringer till. Skjuter alltid upp saker som jag måste göra själv.  Måste nog bli bättre på att göra saker ensam tror jag. Step by step, spinning by spinning. (okej förlåt, jag är lite för trött för att blogga nu tror jag, dåliga skämt och flum)

Vi hörs i morgon!

Nati nati