Träning

Bild fån sommaren 2013, vi var duktiga jag och Lelle! här hade vi varit ut på
länk. Kolla bebbe Adde. Söööt

Som jag nämnt tidigare ger träningen mig en andningspaus i vardagen. Det är en timme då jag bara fokuserar på att överleva, nej riktigt så hemskt är det inte. Är verkligen så glad över att jag kommit igång med träningen, det känns roligt att åka till gymmet och jag börjar märka att konditionen blivit bättre också vilket ger energi att kämpa vidare.

Det bästa tipset för att få träningen att fungera är nog att hitta något som man gillar, det låter så himla klyshigt, men det är ju sant. Träning är både tungt och jobbigt så det måste vara roligt för att man sakll orka. På gymmet där jag går har dom väldigt bra timmar. De som drar timmarna är duktia och peppar, vilket också det bidrar till att man orkar kämpa lite extra.

Måste ju ändå minnas varför man har lite bristningar och kg,
fick ju den sötaste tösen i världen tack vare det <3

Hittills har jag främst tränat genom att gå på ledda timmar, zumba och olika varianter av step. Just nu åker jag iväg till gymmet 3 gånger i veckan, tummen upp för att jag och Anton får våra scheman att synka såpass bra! Ännu skulle jag gärna klämma in ett var till salen varje vecka, men det måste ju passa andra människor än bara mig. Det är det negativa med att träna med barn, det är liksom inte sådär bara att sticka iväg till gymmet, det kräver planering och ibland också barnvakt. Det positiva med det är ju sen då att man sällan backar ett inplanerat träningspass.

Även om jag nu tränat rätt så aktivt sedan juni så händer det inte mycket på vågen. Det har nog främst att göra med att jag inte riktigt orkat ta tag i maten ännu. Men lite åt gången, skall verkligen försöka få mig själv att inte fuska så mycket längre. Målet med träningen är ju ändå att på långsikt gå ner rätt så många kg. Amning verkar inte vara någon mirakelkur denna gång heller.

Bara att fortsätta kämpa!