fredag 17 augusti 2012

var går gränsen?

Skrämsel hicka är vad jag har just nu. Då jag börjar tänka på alla bilder som finns ute på nätet på mej och min fina familj. Jag är ju så stolt och vill visa upp oss för hela världen, MEN inte till alla. Jag älskar att blogga, att få berätta om hur vi har det, men inte till vilket pris som helst. Ännu har ju inget hänt, MEN tänk om.

Hur tänker ni andra som bloggar, och har barn? Då jag googlade min egna blogg och bilder kom ju så klart massor av bilder på oss alla fram, det såg skit läskigt ut!! Nu skall man ju googla väldigt specifikt för att det skall bli så men i alla fall. Samma sak händer ju då man googla någon annans blogg, speciellt bloggnamn som inte är vanliga och inte betyder något annat än just den bloggen.

Men har jag rätt att lägga ut bilder på vår son? Han har ju inte valt att bli ut hängd på nätet. Nu har jag ju varit väldigt noga med att bara lägga ut bilder på honom då han har kläder på sig, men ändå. HUR skall jag tänka om detta. Vad är egentligen risken med att blogga offentligt? vad händer om FEL människa hittar ens blogg. Undrar hur dom stora bloggarna tänker?!? Dom som faktiskt har en MASSA läsare.

Det är klart att jag skulle kunna blogga utan bilder också, men HUR kul är nu det då? Eller lämna bort bilderna på lilla killen, men det är ju honom som alla nära och kära vill se. Fy fan vad svårt att veta. Har riktig ångest över detta nu, och det gör mig så ledsen då bloggandet verkligen blivit en hobby för mig. Nu kära läsare, nu behöver jag era åsikter också! Så fast ni annors inte brukar kommentera skulle jag verkligen uppskatta om ni skulle vilja ge mig lite tipps och råd. Kram på er <3

2 kommentarer:

  1. Tycker det är jättesvårt det där med bilder osv.. Men har man en lösenords skyddad blogg så kommer inte bilderna upp annanstans på nätet än på bloggen ! Men det är nog svårt det där att veta hur mycket man skall skriva och vad man skall lämna bort, t.ex. att skriva att A jobbar natt och jag är ensam med barnen kan kännas lite skrämmande, liksom alla som läser vet ju då att jag är ensam (även om vi ju bor i höghus så dörren till trapphuset är ju låst så ingen slipper in, vilket känns lite bättre) Och med barnen är det svårt att veta hur mycket man skall lägga ut, därför har jag medvetet börjat lämna bort S rätt mycket från bloggen, för T så utvecklas ju som alla andra barn i hennes ålder, de lär sig svänga sig, sitta osv men S är redan så stor att det jag skriver om honom blir lite mer personligt, om du fattar vad jag menar. Så att ha bloggen lösenords skyddad är nog allra bäst om man vill ha koll, för då vet man ju VEM som läser och inga bilder åker ut på google...

    SvaraRadera
  2. Det är sunt att fundera på detta ibland, många tänker aldrig tanken. Själv har jag den principen att jag inte skriver känsliga saker om övriga familjemedlemmar. Inte heller annat som jag inte skulle kunna berätta för "vem som helst". Beträffande bilder, speciellt av barnen, så lägger jag nog ut "normala" bilder men inte t.ex. bilder av barnen i badkaret, oavsett huur söta jag själv tycker att de är. Man kan tycka att till och med det är för mycket men å andra sidan så kan det lika bra stå en pedofil i smarket och spana när vi e och handlar, det står ju inte skrivet i pannan på dem tyvärr.

    SvaraRadera