#Crossfitjeppis

Det var med skräckblandad förtjusning som jag klev in i boxen (stället där man tränar kallas väl så? fan så pinsamt om jag har fel nu..) Mötte Carro i dörren, som önskade mig lycka till, det var ju lätt för henne som redan var klar med träningen ;) Var verkligen nervös. Men sen då vi körde igång med uppvärmning och sen själva träningsdelen så gick nervositet snabbt över. Den ersattes av svett, nästan lite tårar och träningsglädje. Själva träningen bestod av 5 pull ups(med hjälp av gymmiband, utan gummiband skulle jag inte ens kunna böja armarna), 10 pusch ups (med knäna i såklart!) och 15 squats (haha lätt tänker ni, men man skulle köra så många varv som möjligt av dessa på 20 minuter). Det var verkligen inte lätt, armarna skakade och svetten sprutade. Men jag kom mig igenom i alla fall, man skulle väl räkna varven egentligen, men jag glömde att dra strack för alla varven så jag vet inte helt hur många jag kom. 10 varv hade jag på golvet, men jag glömde nog skriva upp typ 2 varv?!?. Nåja sak samma, det var inte som att jag var bäst i alla fall.

Muskelvärken efteråt var inte heller att leka med, jisses alltså. (Dessutom åkte vi ju hem dagen efter, så jag satt i bilen hela dagen, snacka om att jag var stel då vi äntligen var hemma)

Vad tyckte jag då?

Jag tyckte nog om det, det var ungefär så som jag hade tänkt mig, spy-tungt men ändå roligt. Jag förstår varför man vill hålla på med crossfit, just för att det är så effektivt och utmanande. Jag skulle nog bra kunna byta ut styrketräningen mot crossfit (dock går det inte för jag har inte tid (det finns ingen crossfit box i pargas) eller råd till det i nu läget) I dagsläget gillar jag nog helheten på gymmet mera. Dock känns det inte rättvist att bedöma och jämföra gymmet med crossfit efter bara en gång på crossfit. Skulle jag ha möjlighet skulle jag som sagt gärna kombinera, liksom välja det bästa av båda. Men som sagt i dagsläget skulle inget få mig att lämna gymmet, jag drömmer ju mardrömmar om att inte få gå på Dianas timmar liksom.