Himlens finaste ängel, världen bästa fammo. Vet att du finns med oss, vi ses i himlen <3
tisdag 30 oktober 2012
Paus
Natten till söndagen somnade min älskade fammo in. Efter en kamp mot cancer i magen. Vi var i österbotten hela helgen och vi han träffa fammo och säga hejdå. Saknaden är stor, tårarna rinner mest hela tiden. Adam är ändå solstrålen i all sorg och gör att jag orkar vidare. Dock har jag inte tid/energi/lust/inspiration att blogga just nu. Hoppas ni förstår och hittar tillbaka hit till bloggen sen då jag hittar tillbaka!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag gissade nästan att något hänt, när du inte skrivit något på länge. Styrkekramar till dig, vet precis hur du känner dig, min farfar gick bort i våras när jag var gravid med Alexander, 3 mån.
SvaraRaderaLyckligtvis har vi ju de små som lyser upp när allting känns hopplöst. Ta hand om dig!
Tack snälla du! Deltar i din sorg efter din farfar, det blir ett tomrum som ingen kan fylla!
RaderaJag tack och lov för de små, de ger en kraft och energi.
Ta den tid du behöver, njut av Adam och sörj. Tiden läker alla sår, även om ärren alltid förblir... Ta hand om er!
SvaraRaderaOtroligt att de gick så hastigt, vet hur mycket hon betydde för er. Ni pratade alltid så mycket om henne=)
SvaraRaderaMen va skönt att ni hann dit o träffa henne.
Stor styrkekram /Marica
så otrolit ledsamt. tänk va livet e orättvist.. Satu va en sån glädjespridare! take care <3
SvaraRadera