Att studera med barn

Vad tänker du på då du tänker på studeliv? Fester? Sitzar? och Nudlar? typ.

Egentligen har jag aldrig levt det där typiska studielivet, ja kanske den tiden som jag bodde och studerade i Jeppis. Men inte under Åbo tiden. Jag hann vara med på en gulisintagning och ja sen var jag på smällen och dit for det.

Så hur är det då att studera som gravid/mamma?
Det kräver rätt så mycket av en om man inte vill bli utanför, eftersom man sällan är med på kvällsaktiviteterna så kommer man inte riktigt in i gänget. Det ultimata skulle säkert vara att hitta någon annan som är i samma situation. Den turen har jag inte råkat ha ännu i alla fall. Jag saknar inte på något vis att festa och dricka och go bananas, men då man inte deltar i den delen av studielivet så blir man inte riktigt en i gänget. I alla fall inte jag.

Det som känns lite trist är ju att jag inte riktigt har några studievänner som jag skulle träffa utanför skolan, dessutom har jag ju nu gått på två olika klasser 1 år / klass så detta leder ju också till att jag inte riktigt lärt känna så många heller.

Själva studierna då?
jag upplever att jag var mer målinriktad i mitt studerande nu eftersom jag tänkte att det verkligen är bortkastad tid att t.ex. ha Adam på dagis och inte göra något vettigt under tiden. Har aldrig varit så aktiv och flitig som förra året. Såg till att få arbeten gjorda under dagarna, gjorde skolarbete på morgonen då jag förde Adam till dagis till kl 8.00 och skolan inte började före kl 12. Väldigt bra strategi måste jag säga. Tidigare har det ju varit sovmorgon de mornar som man inte börjat skolan innan kl 12.

Ekonomin?
Från skogen, alltså det måste vara vääääldigt svårt att överleva som familj om båda föräldrarna studerar, hatten av till er, för man får verkligen skit lite pengar från FPA. Nu har ju vi en liten annorlunda situation och klarar oss väldigt bra i alla fall, så super tacksam över det.

Lärarna?
Bemötandet mot mig som gravid har varit väldigt bra, lärarna har haft förståelse både för preggo illamående och sjuka 1 åringar. Får se hur det skall gå i nästa höst sen då jag har två småttor som är i dagis. De dagar som de är sjuka måste ju jag också vara hemma. Men den tiden den sorgen.

Hösten 2015
Det är alltså då som jag skall gå tillbaka till skolan igen, 1 år dit ännu. Kopplar ganska medvetet bort det just nu, jag vet att jag kommer ha en massa saker att göra då jag kommer tillbaka till skolan men just nu vill jag njuta av att vara hemma. Då jag kommer tillbaka till skolan är det slutarbete som gäller, blir så sjukt nervös bara jag tänker på det. Praktiker har jag ju också kvar så det räcker och blir över..

..Men jag är 23 år, har 2 barn och äger ett hus. Det är fan inte hela världen att jag inte är klar med min utbildning då jag är 25. Jag har ju ändå gjort rätt så mycket redan. Enligt planerna nu borde jag kunna ta ut min examen som socionom YH våren 2017.

När inget går riktigt som på strömsö

I natt hittade magsjukan tillbaka till oss, min tur igen! Suck! Fick springa upp på WC ett antal gånger. Så det var bara att ringa praktikplatsen och meddela om sjukfrånvaro. Det var droppen för mig, inget har gott som planerat med denna praktik. Jag pratade idag med min handledare om att helt skjuta upp praktiken på grund av flera orsaker, och vi kom överens om att jag funderar till i morgon och meddelar sen. Måste nog tyvärr säga att det lutar åt att inte genomför någon praktik nu, skulle så gärna säga att jag försökte men samtidigt känner jag mig så slut i kroppen just nu.

Denna magsjuka har verkligen tagit på krafterna. Känns som att jag borde vila nu, ta det lugnt och samla krafter inför det som komma skall. Är ju ändå höggravid och har ca 5 veckor (!) kvar till beräknat datum.

Jag hatar att göra dessa beslut, är alltid så rädd för att jag skall ångra mig efteråt men just denna gång känns det ändå som att jag måste lyssna på mig och min kropp och inte på hjärnan som predikar på om hur bra det skulle vara att få bort praktiken. Jag hinner nog göra det senare också, har inte bråttom någonstans.

FAN OCKSÅ!

Att ta sig själv i kragen

Då jag slog upp mina ögon i morse bestämde jag mig för att det skall bli en bra dag idag. Solen sken och allt kändes så bra. Dagen började med att Adam föll ner från vår säng, så helt perfekt morgon blev det inte, som tur föll han inte så att han stötte sig.

Vi började dagen med att koka gröt till både mamman och pojken, och med gröt i magen kunde sedan dagen börja.  Vi har lekt och städat undan lite här hemma, efter lunchen blev det sovdags för den lilla, så länge som han sover har jag suttit och mailat till mina lärare för att se till att alla skolarbeten skall bli klara innan påsken. Dessutom har jag ringt till min praktikhandledare och pratat igenom det viktigaste innan jag kommer dit på praktik. Nu sitter jag här, med kontroll över situationen och med tydliga mål inför våren. Imrn skall jag åka in till skolan och låna de böcker som jag behöver, och börja jobba. Skönt att vara tillbaka på banan! Bara Adam vaknar skall vi gå ut i solen en stund. Bäst att njuta nu eftersom jag hörde ryktas om att det kommer snö till helgen, blä!!

Höst

Det är en magisk dag imorgon, dagen då skolorna börjar igen. Dagen då sommaren tar slut och hösten börjar. Det är väldigt lustigt egentligen, oberoende hur varmt och soligt det är efter skolstarten så är det ändå inte sommar längre. Känns väl helt okej egentligen. Mycket spännande och nytt nu under hösten, skrämmande men det känns ändå rätt okej. Lillkillen fick dagisplats där vi önskade så det känns bra. Snart skall han då börja skolas in där. Jag håller på att fixa skrivbordet till min studieplats. Försöker i samma veva få hela vår lägenhet att bli höstklar, storstäda och ordna så att det inte skall behöva gå tid till det sen.

just det ja, så lärde ju Adam sig att gå på lördagen den 10.8.13

stolt mamma <3