klicka er vidare till den RIKTIGA bloggen!

Detta är min gamla blogg, här kan ni kolla igenom gamla inlägg och så, men vill ni läsa om vad som händer NU så ska ni klicka här! 

NYA BLOGGEN.. 

Hoppas vi ses där! 

puss och kram

" näääää, inte ännu! Jag vill sova mera "

I morse då väckarklockan (jojo telefonen alltså, har inte någon skild väckarklocka. Har någon det nuförtiden månne?) började pipa ville jag bara slänga ut den genom fönstret, dra täcker över huvudet och somna om. Kändes riktigt motigt att släpa sig upp från sängen, med våld trycka i sig frukost och byta om till träningskläderna. Men jag hade ju bestämt mig, och så hade vi bestämt träff med Lelle. Så det var bara att BITA IHOP, dra på sig skorna och traska iväg till bilen. Väl i bilen satte jag musiken på hösta volym och DÄR började fiilisen stiga lite igen. Med låten "fan va bra!" dånande från högtalarna styrde jag sedan iväg mot gymmet, via Lelle.

Dagens pass var först 50 min pump, följt av 30 min HIIT (högintensiv intervallträning) och tillslut 30 min Roller. Alla pass var roliga och speciellt HIITen var riktigt svettig, som vanligt alltså. Men jag har lite problems med den där sista 30 minuters passet. Roller, man använder sig alltså av en "foam roller", en såndän "KORV" som finns på de flesta gymmen skulle jag tro, och rullar den sen över olika muskelgrupper. Det gör så in i helsikes ont (vilket indikerar att det verkligen behövs..) och jag hinner bli lite uttråkad innan det är klart. Jag är ju van att det ska vara FART, SVETT och FLÅS på gymmet. Lider säkert av någon lindrig form av koncentrationsstörning, för jag KAN INTE bara ligga där och tänka på ingenting. Kommer på en massa "viktiga" saker som jag kunde säga till Lelle t.ex. eller så börjar jag tänka på helt någo annat och glömmer bort att t.ex. byta sida. Efter ett tag började jag snegla på vad Lelle höll på med och det slutade med att vi småfnittrade mer eller mindre de sista 15 minuterna. Hoppas att vi intre störde någon annan, HÄRREGUD ändå, vi är ju liksom inte 12 år längre! Skärpning till nästa vecka, då SKA jag bara kolla ner i mattan och inte röra en min. Borde börja träna yoga, tror att det skulle vara riktigt BRA för mig.

 Hur som helst är det riktigt skönt att börja lördagen med träning (skönt nu då det är över, då jag duscha och ätit lunch alltså!), nu är jag ju liksom klar för idag och har HELA eftermiddagen och kvällen på mig att göra annat. Vad det blir får vi ännu se, inga stora planer för dagen har vi ÄNNU i alla fall.

fredagens kvällstankar

- Fredag, oj vad skönt. Fredagkväll nu dessutom, båda kidsen sover och Anton också. Riktigt skön ensamtid framför TVn ( efter att Adam börjat på dagis så har det också blivit mer skillnad på vardag och helg. Skönt så! )

- Dagens pass på gymmet gick inte riktigt som jag hade tänkt, har inte riktigt så mycket energi. Men alltid är man inte på topp heller och det som räknas just ikväll var ändå att jag var där. *hurra för mig* liksom. Och så är kanske inte TACOS de bästa man kan äta innan man far och träna #fail.

- Måste boka massage till nästa vecka, har riktigt spänd nacke och axlar. På tal om att boka saker så borde jag också ringa tandläkaren (för mig själv, Addes är bokad redan!) och gynekologen. FAN vad jag suger på att få dylika saker gjorda, jag går istället och tänker på det typ 1000 gånger innan jag tillslut gör det. 

- I morgon är det morgongym som gäller, PUMP klockan 9.00 på en lördag. Ja inte är jag ju helt smart inte, men det är i alla fall skönt efteråt. Tur att vi gjort deal med Lelle, annars finns det nog en risk för att jag bara ställer om väckarklockan och fortsätter sova.

- Vitsi den här veckan har varit en bra träningsvecka, hittills har jag gått på, PUMP, Zumba, Step&Cardio, Spinning och Step&Box + då kvällens styrketräning i salen.

- Nä, vet ni vad. Sen är det rätt tomt i skallen. Skönt för då är det lättare att somna också.

Gonatt!

- 

Spår från barndomen

Detta är på inget vis en unik historia. Det är på inget vis speciellt synd om mig, de finns ju de som upplevt så MYCKET värre saker. De flesta, speciellt tjejer, känner ändå säkert igen sig och därför ville jag skriva om detta idag. Som sagt, det är inte någon unik historia. Men det har satt sina spår, spår som påverkar mig ännu idag. 

Jag var kanske 11 år, hade bestämt att jag skulle leka med mina kompisar på eftermiddagen. Vi skulle bara äta middag först och sen skulle jag cykla iväg. Minuterna innan jag skulle springa ut genom dörren ringde telefonen och det var den ena kompisen som meddelade att jag inte längre var välkommen med och leka. En ANNAN kompis hade ringt och de ville hellre leka med henne. Det var bara för mig att stanna hemma, leka med min lillasyster istället och känna mig ensam och bortvald..

Liknande situationer som denna hände med jämna mellanrum i mitt kompisgäng, det var mycket som inte riktigt fungerade i det kompisgänget. Ibland var jag den som blev vald, men ofta var jag nog den som INTE blev vald, hon som inte fick vara med eller inte blev bjuden på festen. Jag förstod egentligen inte varför jag inte blev vald, kanske det inte fanns någon orsak eller så fanns det? Som barn hade jag lite svårt med att hålla mig till sanningen alla gånger, överdrev ofta historier för att dom skulle bli bättre, roligare, häftigare osv. Ja jag ljög nog rätt så ofta tror jag, och ofta blev jag ju fast också. Och så var alla SURA igen. 

Blev mer och mer osäker, ville försöka vara cool, vara en i gänget och så hittade jag på något nytt igen. Det var ju inte så smart, men det fattade jag inte då. Nu förstår jag ju, att jag kanske var rätt så jobbig att umgås med som barn. Nu som vuxen förstår jag ju också VARFÖR jag var så "jobbig", redan som barn hade jag en hel del i min lilla kappsäck.

Jag började tillslut tro att INGEN ville vara med mig, att det var med mig man var då INGEN ANNAN KUNDE leka. Snabbt kopplade jag ihop det med mitt utseende också, byggde upp en illusion om att jag nog skulle fått vara med om jag inte varit så tjock. Jag minns själv hur jag tänkte det, redan i lågstadiet. Bara jag inte var så tjock så skulle jag nog ha fått vara med. Då skulle nog mina kompisar ha tyckt bättre om mig osv. Det skär i hjärtat på mig nu, då jag tänker tillbaka. Nu tror jag ju inte att det var mitt utseende det var fel på, snarare det att jag ville lite för mycket, var lite för krävande och lite väl "PÅ". Ofta kände jag mig utanför, bortvald av dom coolare, blev den som valdes sist. Jag vet inte om det var så på riktigt eller om det bara kändes så för mig? 

Hur som helst är det en känsla som jag ofta har fått kämpa med. För ännu i denna dag, NU då jag är vuxen, så känner jag ibland att folk nog kanske egentligen inte gillar mig. Speciellt då jag lär känna nya människor, så måste jag påminna mig själv om att dom nog faktiskt KAN gilla mig också, att dom inte bara är artiga. Har kanske lite svårt att hitta nya vänner också, för jag är rätt så rädd för att jag ska bli sårad och bortvald igen. Vågar inte satsa till 100% för jag tror väl inte att någon skall vara intresserad av att vara min vän, låter lite sad kanske men ibland har det känts just så. Vad har jag som inte någon annan har? "Alla andra" har ju redan en massa vänner, varför skulle dom ens behöva just mig? (helt som att man kan ha för många vänner?!?) Långt här inne finns hon fortfarande, den ensamma, osäkra och så ofta bortvalda lilla 11 åriga Malin.

okej jag bjuder på denna bild, är väl typ 12 här och tyckte nog själv att jag var så super snygg att det inte var klokt, Hade nyppat bort mina ögonbryn så gott som totalt. SNYGGT! 

Som tur har jag ändå vågat börja släppa den bilden av mig själv, den bilden som jag så länge haft. Har slutat tro på att jag inte duger som vän, att jag inte är intressant osv. För jag har hittat de vännerna som bekräftar för mig att jag VISST ÄR NÅGOT, att jag är intressant, att jag är en BRA vän. Att jag är någon som man VILL umgås med! Inte för att jag tjatat om det, utan för att DOM vill. Sakta men säkert vågar jag börja tro på mig själv mer och mer. Mycket har ju nog blivit bättre tack vare min träning, för genom träningen har jag hittat människor som jag har något gemensamt intresse med. Dessutom ger träningen mig ökat självförtroende och det behövs ju också om man ska kunna bli en bra kompis. Efter alla dessa år av tvivel och funderingar har jag börjat inse, 

JAG är en FAN SÅ BRA kompis jag också!

En torsdagslista

Jag ramlade över denna lista inne på Sandras blogg, och hon hade i sin tur hittat den inne på Lillemors blogg. (kika in på deras bloggar, jag gillar båda!) Det passar ypperligt med en lista idag, eftersom jag suttit och stirrat på ett tomt inlägg nu i 30 minuter typ. Känner mig lite tom i huvudet, så då är det lättare med en lista.

1. Var är din mobiltelefon?

Den ligger bredvid min dator här på matbordet. Eller NEJ det är min tillfälliga telefon som gör det. Min kära kära iPhone 6 är på reparation, ni minns kanske att jag tappade den i golvet och hela skärmen sprack.. Så min riktiga telefon är hos ÄPPELDOKTORN just nu.

2. Var är din andra hälft?

På jobb, men mer specifikt än så kan jag inte säga. Han kan vara här ute på gården eller så är han helt någon annan stans. Då det gäller Anton så vet man sällan.

3. Ditt hår?

Ja, jag älskar mitt hår. Det är TJOCKT, det har en helt ljuvlig färg just nu. Det är rakt, det är långt och det mår bra. #ja jag gillar mitt hår, lev med det!

4. Ditt humör?

Känns relativt stabilt just nu, men så är jag ju ensam hemma just nu också, har just druckit kaffe och ätit en lugn och skön frulle. ( Saga sover ute i vagnen, om någon blev orolig för hennes del ) Lite orolig över att jag kanske håller på att förlora kampen mot att inte bli förkyld i höst.

5. Din dagsplan?

Inga stordåd inplanerade idag inte. Adam skall hämtas från dagis, det måste städas lite här hemma (sällan!) lunch och middag skall lagas (fast ena av dem får bli gårdagens soppa) och ikväll är det dags för dubbelpass på gymmet. Ikväll blir det spinning och sedan step&box. Känner på mig att jag kommer bli förkyld snart, så tänker köra riktig jävla hårt idag så kan jag vila i helgen sen.

6. Det bästa du vet?

Om vi inte tar det mest självklara, min sjukt härliga familj (som jag älskar över allt annat på denna jord blablabla.. ni vet) så är nog det bästa jag vet att hoppa i bilen och sätta på musiken RIKTIGT HÖG och styra kosan mot GYMMET. Att hoppa ur bilen, gå in i gymmet och känna den där fiilisen som nästan alltid är där. Hälsa glatt på alla jag känner, byta om och sedan KÖRA RIKTIGT HÅRT! Att få umgås och träna med "mina gymtjejer" är nog det bästa jag vet!

7. Din dröm i natt?

Pratade ju redan igår om mitt giftas sug, hahaha inatt drömde jag då att det var dags. Men såklart sket sig typ allt, det var ju en dröm. Jag hade inte någon klänning, jag började gråta över det så att hela min sminkning blev förstörd. Kyrkan var dubbelbokad osv osv. Det roliga i drömmen var nog att mitt i bröllopsfesten kommer Diana från gymmet in, klädd i träningskläder och börjar dra en zumbatimme. För att få folk att börja dansa, det var ett fungerande koncept. Ska lägga det på minnet inför bröllopet! hihihihi..

8. Ditt livsmål?

Det är nog familjen, så delvis har jag nått mitt livsmål redan. Jag har två fantastiska barn och en helt ok sambo. HAHAHAHHA skojade bara, Anton är den bästa människan på jorden, seriöst alltså han står ut med att bo med mig. Och till och med gillar mig, nej vetni det gäller nog att hålla i honom HÅRT!

9. Rummet du är i?

Köket

10. Din hobby?

Träna (no shit liksom) blogga (ännu mera no shit) och umgås med mina vänner.

11. Din skräck?

Att jag eller någon annan viktig människa i mitt liv ska få cancer och dö. Största skräcken är såklart att det skall hända något åt barnen, önskar av hela mitt hjärta att dom skall få vara friska och lyckliga.

12. Var vill du vara om sex år?

HÄRREGUD, om 6 år är jag 30!! OMG, fick en microålderskris här i min ensamhet. Var vill jag vara då jag är 30 då? Jag tror att jag kanske är hemmamamma igen då, med kull nummer två. Hihihi, låter som nå hundvalpar typ. Men har tänkt att det kunde vara riktigt passligt med en liten bebis sen då Adam skall börja skolan typ. Om 6 år är det i och för sig Saga som börjar skolan och Adam går redan på 3 an. Nej vet ni va, jag får verkligen lite ångest av att tänka såhär. Okej, skärpning nu. Jag vill bo kvar i vårt hus, jag vill att det skall vara mer renoverat än det är nu. Jag vill att vår bastumökki ska vara klar, att jag hittat ens ett litet intresse för vår gård och orkat fixa lite här också. Jag vill också att jag fortsatt träna och är i mitt livsform. (fungerar ju int så bra om jag skall vara hemma med en bebis också, men hej vi får se!)

13. Var var du igår kväll?

Ut och gå med Karin, i parken och sedan hemma i sängen och kollade på PH. Ja vi var via butiken också.

14. Vad är du inte?

Tålmodig, nej inte ens lite. Vill jag ha något skall det vara NU, helst igår. 

15. En sak du önskar dig?

Ett nytt badrum, helt nu genast utan att behöva renovera det TACK!

16. Var växte du upp?

I Jeppis, vestersundby-hoodsen. Vete fan vad det området heter egentligen men vi bodde på vestersundsbyvägen och jag gick i Verstersundsby skola. Så vi kallar det så. Där var riktigt trevligt och vad jag mins så trivdes jag bra. 

17. Det senaste du gjorde?

Laddade kaffekokaren, det behövs lite mera av den ädla drycken för att jag skall hållas vaken idag. ( varför är jag så DUM att jag kollar studioParadise mitt i natten EFTER PH avsnittet? )

18. Dina kläder?

Jeans, en svart tröja med en vit stjärna på. INGA träningskläder, det händer sällan då jag bara är hemma.

19. Din tv?

Är svart.

20. Din dator?

En MacBook Air. Jag ÄLSKAR DEN, enda problemet är att den är full, men det är mitt fel och inte datorns. Har för många bilder, filmer och annan crap på datorn.

21. Din bästa ägodel?

Min telefon, seriöst har inte riktigt ett hälsosamt förhållande med den. Den är lite för viktig nog, "my precious"

22. Saknar någon?

Min fammo och faffa, alla kompisar som jag inte hinner träffa av olika orsaker.

23. Din bil?

Vi bytte ju bort våran gamla ford här för ett tag sedan och cruisar nu runt i en VW Passat. I LIKE!

24. Något du inte har på dig?

Kjolar tydligen, äger inte en endaste en just nu. Vet inte helt varför det blivit så, har inte något emot kjolar egentligen.

25. Favoritaffär?

Intersport, Stadium och H&M då det gäller mig själv. Polarn o Pyret och Kappahl då det gäller barnen.

26. Din sommar?

Den bästa sommaren hittills. Mycket blev inte alls som planerat, MEN jag har lärt känna så många fina och viktiga människor denna sommar och dem skulle jag inte vilja vara utan. Sen sken ju solen lite för lite, Anton jobbade lite för mycket och jag åt lite för mycket jordgubbar.

27. Älskar någon?

Min familj, min släkt och mina äskade vänner <3

28. Favoritfärg?

Rosa, grått, mintgrönt, vitt.

29. När skrattade du senast?

Igår kväll då Adam och lilla m försökte jag Leo hunden och lilla m kiknade av skratt. Oj vad söta dom var <3

30. När grät du senast?

Sådär fulgrinade så att tårarna sprutade och snoret rann, då var det kvällen som jag saknade fammo lite extra. Sådär att det i ilskan kommer någon tår, i förrgår typ.

magkramper och stolthet

Hejsan hoppsan, hur är läget? Här är det riktigt bra just nu, är väl lite små hög på all värkmedicin som jag klämt i mig. Vaknade redan i morse med en MENSVÄRK utav bara helvete. FY SJUTTON ändå, och då jag får mensvärk så finns det inte någon receptfri medicin som hjälper, har maxat alla sorters värkmedicin som vi har hemma, i ett skede övervägde jag att ta lite suppon från barnens medicinlåda också, men sen gick den värsta värken över och jag kunde tänka klart igen. Måste nog uppsöka någon läkare och få lite hjälp med detta känner jag, man SKA INTE behöva ha så här ont bara för att man har mens. Nåja, men som tur kom räddaren i nöden (Lelle) hit med lunchsallad TACK <3 och hjälpte mig att underhålla fröken GALLSKRIK. Ja just det ja, det räckte inte med att jag ville dö av min mensvärk, Saga hade världens sämsta humör idag och BÖLADE åt allt. Ja, fiilisen var minsann inte helt på topp om man säger som så.

Lelle, som ju är Adams gudmor påpekade att det ju är Addes dopdag idag ( jojo vi glömde lite bort Sagas..vi är dåliga föräldrar.. hupsis så tokigt det kan bli.. #andrabarnet ) och vi började kolla igenom bilder från själva dopet. Vi kunde inte hålla oss för skratt, för vi såg ju inte helt ut som vi gör idag. Titta själv på bilderna så får ni se..

okej den andra bilden är väldig suddig, ber om ursäkt för det. Men ja den är tillräckligt klar för att man skall kunna se skillnaden i alla fall. Fy fan vad vi är bra!

På kvällen for jag och Adam med Karin, lilla m och hunden Leo på en kvällspromenix. Adam hade sin cykel, en PUKY balanscykel som vi köpt från polkuped.fi. (nej inget spons alls, vill bara tipsa er om den bästa presenten ever till en 3 åring!) Och kan ni tänka er, han orkade sparka sig fram hela 6,5 km. Inte illa pinkat för en 3 åring det! Efteråt belönades han med lite parklek, och en smaksatt yoghurt. Ni vet en sådan där riktigt socker bomb, stackars barn som annars bara får naturell yoghurt var helt i extas då han fick VÄLJA en yoghurt i butiken. Och så valde han banan, och jag tänkte för mig själv " hur i hela fridens namn väljer man banan?!? typ den äckligaste yoghurten ever! " och som han njöt då han slevade den i sig till kvällsmat. "oj mamma, det är jätte gott!" Ni vet, det är dom små sakerna i livet som räknas.

Vi fick en riktigt skön kväll i alla fall, och promenixen lindrade också lite av mensvärken. Hoppas det gett med sig tills i morgon. Orkar inte med en likadan dag som idag. 

sötnosarna i parken 

Jag vill också gifta mig!

Paulina, med bloggen mystrawberrykiss, gifte sig för cirka en månad sedan (maj gaaad, gå in på hennes blogg och se på alla härliga bilder från deras bröllop! jag VET nu i alla fall vilken fotograf som vi MÅSTE ha sen då det blir dags) , Carro planerar bröllop för fulla muggar på sin blogg, och jag får lite panik över hur bra koll folk har på VAD dom vill ha, vilken stil, känningar, färger, dekorationer, skor, frisyrer osv osv. Själv känner jag att jag har typ noll koll, eller jag vet VAR festen skall vara och med VEM jag skall gifta mig med. Alltid något, hihihi. Nej några små detaljer har jag nog koll på också, men det känns som att det mesta nog är STORA frågetecken.

Kompisar som gifter sig/ planerar bröllop gör ju att man själv också blir lite små sugen, och visst leker vi ju med tanken att gifta oss vi också. Vi SKA nog gifta oss också, vet bara inte riktigt när. Jag skulle gärna redan vara gift egentligen, jag vill också heta Helenius i efternamn precis så som alla andra i min familj redan gör. 

Så varför inte bara GO for it? Kanske ni undrar. En bra fråga nog, för inte finns det ju egentligen något som hindrar oss från att gifta oss fast redan till helgen. Vi hade faktiskt redan sagt att vi skulle gifta oss sommaren 2013, då det visade sig att min fammo hade cancer. Jag hade ju så gärna velat att hon skulle vara med på mitt bröllop. Men så gick det ju som det gick och efter det har vi inte sådär seriöst planerat något alls. Och jag känner bara att jag nog vill suga lite på den karamellen ännu, liksom spara just den upplevelsen. Hinna börja längta och verkligen bygga upp lite tankar och förväntningar kring det. Hittills i livet har vi haft rätt så bra fart på, Anton och jag. Vi förlovade oss hastigt och lustigt en helt vanlig dag i januari 2010 (ångest, vi har varit förlovade i 6 år snart! och nej vi har inte graverat våra ringar ännu heller. #svårt att dra tummen ut röven och få det gjort), vi har producerat fram två barn (lite sådär halv på hupsis, tolka detta rätt nu. Vi VET nog hur barn blir till och så, men det är liksom inte något vi hunnit börja planera desto mera) vi blev mitt i allt husägare över en natt osv. Det känns lite som att bröllopet är den sista "big thing" som vi har kvar, innan barnen flyttar ut och vi blir glada pangare. Och då kan faktiskt andra människor få hinna gifta sig före oss. Vi har ju hittills varit dom som först förlovat oss, först skaffat barn och först köpt hus, NU får någon annan ta över. Så jag väntar ivrigt på att inbjudningskorten skall börja rassla in här så småningom, *hint hint hint* mina vänner GIFT ER.

Fast just idag är jag så otrolgit giftas sugen, sku bara vilja sätta igång och skriva gästlistor och planera program osv osv osv. Bäst att sätta stop före jag ens går i gång. (tack Saga, att du hörde mina tankar och vankade från vilan nu.) 

Vi hörs igen!

Två favoriter just nu

Okej detta var minsann nyheter på denna blogg, MUSIK! Men alltså dessa två låtar gör mig till en riktig trafikfara denna höst. Jag MÅSTE ha på högsta volymen i bilen ( okej inte då barnen är med såklart, försöker att inte göra dem döva! men då jag är ensam i bilen så är det full VOLA som gäller ) och jag måste skriksjunga med. Ni vet sådär så man tror att det låter helt sjukt bra, men sanningen antagligen är att det är både falskt och gräsligt.

Jag gillar nog att lyssna på musik, men har absolut inte någon viss smak. Jag kan gilla allt mellan himmel och jord. Men nu i höst går jag tydligen igång på svenska låtar. Och sen all musik från gymmet, GRYM feeling direkt en sån låt dånar från någon högtalare. Dock är det rätt farligt då jag börjar skaka RÖV samtidigt som jag skall köra bil t.ex. Nej vet ni, det är inte lätt att vara jag heller.

Och då vi nu ändå är inne på musiktemat, (det kommer säkert aldrig hända igen!) så kan jag ju skryta med att jag och Karin skall och kolla på MUMS-MÅNS i oktober. *Emoji med hjärtögon* Maj gaaad, alltså det ska bli så skoj.

träning och familj, det långa svaret

Här kommer svaret på den sista frågan i ett helt eget inlägg, precis så som jag lovade. Kommentera
gärna era åsikter om just träning och familjeliv, hur du och din familj löser pusslet att hinna träna mycket i vardagen. Alla tänker olika och alla vet ju vad som fungerar bäst i deras familj. Men säg nu att jag inte är den enda mamman som satsar lite extra tid och energi på träningen (det vet jag ju att jag inte är, men jag fiskar kommentarer hahaha..)

Denna fråga var ju inte elak, eller den behövde inte tolkas så i alla fall. Jag valde nu att inte göra det heller (tolka den som något elakt alltså), eftersom jag VET hur riktigt elaka och spydiga kommentarer ser ut. Men precis som jag själv säger i filmen så kändes det ändå som att den anonyma läsaren som frågade detta försökte pika lite, och indirekt säga att jag nog kanske tränar lite för mycket för min egen familjs bästa. Men som sagt, no hard feelings denna gång!

Det verkar finnas rätt så många människor som anser att jag tränar för mycket, folk som tycker att jag borde göra annat istället (dom har sällan några konkreta exempel på vad, men tydligen skall mammor inte få vara mycket på gym i alla fall). Får ibland riktigt spydiga kommentarer här på bloggen t.ex. (som jag direkt raderar så lägg inte energi på att ens skicka dem!) vilket känns rätt så trist. JAG och min familj väljer ju själva hur vår vardag ser ut, och fast detta passar oss så passar det inte nödvändigtvis alla.

Som tur vet jag ändå om och till och med KÄNNER många helt otroligt härliga mammor som tränar minst lika mycket som jag, och deras barn har nog inte tagit någon skada av det. Tvärtemot tror jag att dom mår bra, eftersom mamman i familjen får göra något som hon älskar. 

THE kladdkaka

En läsare ville ha receptet på kladdkakan, och visst skall jag dela med mig av detta. 

EDIT: har ju glömt det viktigaste, hemligheten med kakan, nämligen en påse MARIANNECRUSH. Den finns bland alla andra baksaker i matbutiken. GLÖM INTE DEN, för utan den är det "bara" en vanlig kladdkaka!

smält smöret, blanda ner chokladen och rör om tills det är en jämn smet

låt smeten svalna lite, rör sedan ner ett ägg i taget (vispa INTE utan bara RÖR) 

rör tillslut ner sockret, mariannecrushen och mjölet, häll smeten i en kakform

grädda kakan ca 15 minuter i 180 grader

då kakan är klart lägger du ut bitar av vit och mörk choklad på den, låt bitarna smälta och bred ut det så det blir fint

ställ kakan kallt innan du skall äta den, godast är det om den är riktigt kylskåpskall 

FAN va BRA!

Förstår ni hur skönt det är att vara "normal" igen? (för dom intresserade kan jag ju meddela att mensen kommit nu så inga preggospekulationer behövs..) Att faktiskt tycka om människorna i sin omgivning är ju så mycket roligare än att bli irriterad på allt. EN FUCKING VECKA med PMS delux var faktiskt jobbigt, förjävligt om vi skall vara helt ärliga. Denna måndag har bara varit så bra. Alltså jag förstår ju att det är JAG, som idag inte bara velat dra täcket över huvudet och sova i 100 år utan typ vara glad och trevlig istället, som varit sådär extra bra. Hahaha, det var ju det där med ödmjukhet också. Nåja men lunch med Lelle, och middag också faktiskt. Lite kaffe och kalasrester där emellan, om nu någon antecknar. Jag fixade pann(G)kaka till kidsen, #åretsbästamamma (för just pannkaka är ju JÄTTE svårt att laga..) 

unnade mig själv lite måndagsrosor, bara för att jag är så bra :)

Och sen nu på kvällen var det äntligen dags för lite träning igen. Förra veckan var på inget vis någon katastrof, varken tränings eller mat mässigt, men det var långt ifrån den bästa veckan. Främst handlade det om min egna inställning, hade nog bara en bottenvecka på alla plan. NU känns det verkligen som att en SUPER vecka kickats igång. Som vanligt nu på måndagar så blev det först en timme pump och sen en HÄRLIG timme zumba. Tycker så mycket om dessa pass att jag kunde skriva långa kärleksförklaringar till dem. Men det är väl knappast någon som orkar läsa dem. 

Liksom: 

Kära pump, du får mig att kämpa fast jag är trött, du får mig att känna mig stark och duktig. När jag är med (haha tänkte skriva PÅ men det lät lite för snuskigt..) dig utvecklas jag och blir bättre och bättre..

Kära Zumba, du får mig att känna mig som en riktig latino kvinna. Du får mig att tro att jag KAN dansa och att jag ser riktigt sexy ut då jag gör det. Du får mig att träna i en helt timme utan att jag ens märker det själv..

Nej vet ni vad, man är nog för trött för att blogga om man börjar skriva kärleksbrev till sina gympass. Nu ska jag slänga mig i sängen och kolla dagens avsnitt av paradise hotel. #bästa saken med hösten!

ÄNTLIGEN måndag

Hejsan! Det blev visst en bloggfri helg, uppsis. Hoppas ni överlevde helgen också utan mina inlägg, hihihi. Helt som att jag har så HC fans att dom gråter om jag inte uppdaterar. Okej, jag skall sluta försöka krysta fram roligheter såhär på en måndag morgon och istället bara konstatera att jag är så JÄTTE SUPER nöjd över att förra veckan äntligen är slut. Som jag nämnde flera gånger (förlåt alltså, vitsi jag var negativ förra veckan!!) så hade jag verkligen inte något vidare humör förra veckan. Trodde ju själv att jag bara var någon dag / timme ifrån att få mens, men NEJ ingen mens ännu heller. (nej nej nej jag är inte pregnant heller, LOVAR!) Har bara rätt så oregelbunden mens, 26-32 dagar typ. OJOJOJOJOJ NU hoppas intressesmurfarna riktigt högt känner jag. Näää, jag har nog lite svårt att komma igång idag märker jag.

Igår hade vi kalas här hemma, vi firade Anton (som alltså fyllde 27!!!!!!!! på tisdagen, det kan jag har glömt att nämna. Men NU vet ni) och jag slog riktigt på stora trummorna och bakade två OLIKA sorters kakor. VÄRLDENS godaste kladdkaka OCH VÄRLDENS godaste cheescake. (vad kul det måste vara att läsa en så ödmjuk människas blogg, såhär på måndagsmorgonen/förmiddagen) Hade faktiskt tänkt att jag också skulle äta lite kaka igår, avsluta skitveckan med lite gott och ta nya tag idag igen. MEN alltså nääää, de va liksom inte så gott som jag hade tänkt. Blev riktigt besviken då jag skulle mumsa i mig lite av kladdkakan och den bara var så otroligt SÖT. Alltså den är ju god, HALLÅ skrev just att den är världens godaste! Men ändå så var det inte så gott som jag hade drömt om. Några bitar mörkchoklad till kaffet var mycket godare. Lite trist sådär, om mitt hälsosamma liv förstört min "äta och njuta av kladdkaka" upplevelse. Hahaha, det är väl smällar man får ta. Hellre den vägen, istället för att det skulle ha varit MEGA gott och jag hade klämt i mig alla rester från kalaset redan igår på kvällen/natten.

men se nu själva, <3 choklad med choklad och lite till choklad.

Skönt måndag till dej, vi hörs!

som en droppe i ett stort hav

Ingen har väl missat bilderna på den lilla 3 åringen som spolades i land på en strand, ett litet flyktingbarn som hade drunknat, slukats av havet. Lilla Aylan, 3 år och rädd för vatten. Mitt hjärta brister då jag tänker på honom, och alla andra barn som just nu upplever saker så fruktansvärda att vi inte ens kan föreställa oss. Jag brukar ha rätt så lätt att bläddra vidare bland alla bilder som kommer upp i min feed på Facebook (vilket ju är rätt så hemskt egentligen!), men igår och idag har jag inte kunnat. Varje gång jag sett något om flyktingkrisen har jag TVINGAT mig själv att läsa. 

Bilderna på den lilla livlösa Aylan har fastnat på min näthinna, en liten liten pojke, en liten "Adam". Under hela dagen har jag känt att jag MÅSTE göra något. MEN VAD? Har aldrig känt mig så liten och meningslös som jag gjort idag. Sen såg jag att en bekant efterlyste barnkläder på Facebook, hon skulle föra dem till ett flyktingcenter i Åbo idag på kvällen och jag sprang till vårt förråd och rotade genast fram 2 ikeakassar med kläder, vinterkläder, tröjor, filtar, vinterskor osv. Sådant som kan värma små flyktingbarn i höst och i vinter. En yttepytte liten sak för oss, men jag gissar ju att dessa kläder kommer att komma till verklig nytta nu. Istället för att ligga i vårt förråd som "extrakläder". På kvällen skickade jag också iväg ett meddelande "LAHJOITUS" till 16499 och därmed skänkte jag 20€ till kyrkans utlandshjälp. 20€ kan säkert de flesta människor skänka, så jag hoppas ju att många fler än jag gjort det eller gör det. Småsaker det också såklart, men ändå något. ( Gillar inte att skryta med att man skänker pengar till välgörenhet, men just ikväll känns det mer än befogat )

Och då jag nu på kvällen satt och nattade Saga så kunde jag inte annat än gråta. Där låg hon, i en TORR säng, med en torr blöja, mätt mage av både gröt OCH ersättning, trygg och nöjd. Hon hade fått en godnatt puss av sin mamma och pappa, hon kände sig säkert både älskad och säker. Hon kunde i lugn och ro bara stänga sina ögon och somna, hon får sova skönt hela natten och vakna till en NY dag med NYA möjligheter i morgon. Det finns så mycket att vara tacksam över, istället för att gnälla över småsaker. Ta hand om varandra <3

svar på frågestunden del 2

Här kommer den andra delen av frågestunden. Del 1 hittar ni HÄR

Jag sparar ännu en fråga, som skall få ett helt eget inlägg. Svaret på den frågan blev nämligen så långt att jag inte klämde med den i denna video. Hoppas ni gillade denna video också! 

inte bara lätt och roligt

Hejhopp! Skulle önska att jag kunde skriva att jag ÄNTLIGEN blivit på bättre humör igen. MEN nej, inte ännu heller. Ragatan inne i mig härjar så gott som fritt och det krävs verkligen ansträngning till 1000 för att vara trevlig just nu. Vet inte ens vad som felas, en riktigt pissdålig vecka bara. 

Som tur har jag min lilla solstråle här hemma med mig (även om skenet kan bedra, för lika snabbt som hon drar på smilbandet så blir hon RIKTIGT arg. Vem månne hon brås på då?)

Fast såklart har det inte bara varit dåligt, veckas positiva saker är att Saga äntligen börjat gå på heltid, att Adam nu trivs på dagis, att Sagas rum snart är klart, att vi hade härligt besök av kompis och bebis idag, den sköna promenaden med Karin och att Anton städat hemmet ikväll. (det positiva med att blogga blir ju att man försöker hitta det positiva i vardagen OCKSÅ!)

kolla lilla gullet med pippilottorna i håret <3

Jag är nog verkligen nere i en svacka just nu, inte ens träningen lockar på samma vis som det brukar. Egentligen är ni väl inte så intresserade av allt detta negativa gnäll? Liksom vem orkar läsa om det?!? Jag vill ändå berätta det, för att visa att allt inte alltid är så jäkla lätt för mig heller. Det är nog lika viktigt att dela med sig av motgångarna som medgångarna. Skulle ju inte kännas som en ärlig blogg om jag bara drog på ett fakesmile och lekte att allt är lika bra och roligt som förr. Alla har bra och mindre bra dagar, och just nu kämpar jag på med dom mindre bra. Men jag skall inte ge upp, jag ska rycka upp mig själv och fortsätta kämpa. Jag vet ju att det är värt det 1000 gånger om, när humöret vänder och livet ler igen. Håller tummarna för att det skall vända snart, 

gårdagens middag/mellis. Bananplättar med blåbär och jordnötssmör. 2 bananer och 4 ägg, vispa ihop och stek i smör. SMASKENS!